torsdag 25 januari 2007

Något seriöst, nej tack! Men vi kan väl ha sex i alla fall?

Här skulle det vara ett inlägg om mäns/killars fobi för förhållanden. Om hur de vill äta kakan men ändå behälla den. Hur man mer än gärna kan tänka sig ha sex med en tjej jävligt ofta, man kan tänka sig att umgås och bara mysa med jämna mellanrum, man kan ha en relation som är precis som ett seriöst förhållande, men det är ok så länge det inte är uttalat seriöst.

Det skulle även handla om hur attraktiv en kvinna blir den dag hon slutar visa intresse. Om den dagen då man bestämt sig för att den där killen inte är något att ha, åtminstånde har man gett honom de vibbarna. Att man inte längre är intresserad. Då jävlar händer det grejer, plötsligt blir man uppvaktad.

Men! Detta inlägg blev inte av då min diskussion istället tog den riktningen att bli ideologisk och feministiskt propagerande. Mina tankar hamnade plöstligt i ett dilemma om makt, vem har egentligen makten? Är det så som man säger: "kvinnas list övergår mannens förstånd"? Är männen egentligen kvinnornas marionettdockor? Fast, så kan det inte vara i verkligheten. I sånna fall har kvinnorna misslyckats styra sina dockor eftersom vi i sånna fall underordnat oss själva.

För att återgå till starten.... Varför har män denna fobi för förhållanden? Närhet vill de ha, gärna i stora portioner, bara det inte har titeln Relation eller Stadigt förhållande. Varför är kvinnor som mest attraktiva då de ignorerar männen som mest? Handlar allt om att behålla sin självständighet?

Den som har svar får gärna hjälpa mig med denna grundläggande problematik i singelvärlden!

1 kommentar:

Anonym sa...

Så sant...har träffat ett antal i mitt liv. Man är intressant ett tag sen blir det för "allvarligt" och killen backar. Går man då vidare och slutar bry sig blir man plötsligt intressant igen.Tror dom att det ska bli radhus,volvo och barnvagn direkt? Eller är det en ego-grej?